Förtöja / Manövrering

Att förtöja sin båt är något man gör i slutet på varje färd man gjort. Att känna att man utan hets och stress kan förtöja båten gör båtlivet trevligt och säkert. Att öva är bästa sättet att lära!

Förtöjningstermer

Då man förtöjer en båt underlättar det mycket om alla ombord förstår och använder samma termer för de olika förtöjningstamparna.


Förända En förända (Grön) går ifrån den främre delen av båten och vidare förut.
För tvärända En tvärända (Röd) går ifrån båten och rakt över till det man förtöjer emot.
Förspring Ett förspring (Turkos) går ifrån den främre delen av båten och akterut.
Akterspring Ett akterspring (Gul) går ifrån den aktra delen av båten och förut.
Akter tvärända En tvärända (Grå) går ifrån båten och rakt över till det man förtöjer emot.
Akterända En akterända (Orange) går ifrån den aktra delen av båten och vidare akterut.

Förtöjningstampar är med fördel av en typ som fjädrar lite. Detta gör att slitaget på båten och bryggan blir avsevärt mindre och båtens rörelse blir mjukare och behagligare. Komplettera gärna tamparna med ryckdämpare om förtöjningsplatsen är utsatt för vind och vågor.

En bra förtöjning

Vid en bra förtöjning långsides mot en kaj, flytbrygga, Y-bom eller liknande används fyra förtöjningstampar; en förändra, ett förspring, ett akterspring och en akterända. Genom att ha dessa fyra förtöjningstampar kan båten varken åka framåt, bakåt eller vrida ut fören eller aktern.


Förtöjning mellan bommar

Vid förtöjning med fören eller aktern mot en brygga används minst två förtöjningstampar i fören och två förtöjningstampar i aktern. Om tamparna i fören ska vara förändor eller förspring beror på hur bryggan eller Y-bommarna är utförda. Likaså om tamparna i aktern ska vara akterändor eller akterspring. I aktern kan det ibland vara bra att korsa de två aktertamparna för att därigenom minska akterns rörelse i sidled.

Tvärändor bör man undvika så långt det går. De blir ofta korta och gör förtöjningen ryckig och obehaglig.

Fendrar

Fendrar är cylinder- eller klotformade "stötdämpare" och skydd som man hänger ut på sidorna av båten innan man förtöjer. Genom att hänga ut en ensam fender mitt på båtens "lediga" sida signalerar man att här får gärna någon annan förtöja.

Vind och ström

Att ha koll på hur vind och ström påverkar förtöjningen är viktigt. Ett enkelt sätt att få koll är att en bit ifrån där man har tänkt att förtöja stannar upp båten en liten stund och observerar hur den börjar röra sig av vinden och strömmen.

Planera för losskastningen

Att förtöja är en sak. Men man vill så klart också kasta loss efter ett tag. Att ha en plan för hur man vill kasta loss redan när man förtöjer är bra då det kan påverka hur man väljer att förtöja. Här är det också viktigt att om möjligt ha kännedom om hur vädret kommer att vara när man ska kasta loss. Det är inte säkert att det är samma som vid förtöjningen.

Planera och Förbered förtöjningen

Planera förtöjningen genom att välja plats och hur manövern för att ta båten dit kommer att utföras. Förbered också förtöjningen genom att i god tid hänga ut fendrar och fästa förtöjningstamparna. Kommunicera planerna för förtöjningen med alla ombord så de är införstådda med vad och hur de ska bistå.

Olika sätt att förtöja i en hamn

Olika hamnar har olika förutsättningar. Vind, ström och andra båtar påverkar också hur förtöjningen lämpligen görs. Nedan beskrivs några olika varianter som ofta kan anpassas för att passa nästan alla förtöjningar.

Långsides med akterända eller förändra


Långsides med ända

Backa in båten mot bryggan och lägg fast en akterända. Lägg sedan i växeln framåt på båten och styr in fören så att båten kommer längs med bryggan. När båten ligger kloss an bryggan ordnas övriga förtöjningar. När alla förtöjningar är klara läggs friläge i och motorn stängs av.

Väljer man att gå in med fören istället så läggs en förända fast på kajen och därefter så lägger man i back. Här behöver man ha rätt sida till så att propellerverkan vrider in båten emot bryggan. När båten ligger kloss an bryggan ordnas övriga förtöjningar och först därefter läggs friläge i och motorn stängs av. Denna metod fungerar bäst om knapen ombord som förändan fäst i inte sitter längst fram i fören.

Dessa två förtöjningsmanövrar är i de allra flesta fall att föredra och mycket lämpliga att använda. Manövrarna kan göras i lugn och ro och kan enkelt pausas eller avbrytas om något oväntat inträffar. Särskilt lämpliga är de om det blåser hårt ifrån kajen.

Långsides med förspring eller akterspring


Långsides med spring

Detta är i stort en variant på manövrarna med akterända eller förända ovan. Skillnaden här är att då man backar in läggs ett akterspring istället och man fortsätter sen att backa in mot bryggan med hjälp av det. När båten ligger kloss an bryggan ordnas övriga förtöjningar och först därefter läggs friläge i och motorn stängs av.

Detta förutsätter ofta att akterspringet utgår en bit ifrån aktern på den egna båten. Kör man in med fören läggs ett förspring och man fortsätter sedan att köra in båten mot bryggan med det.

Denna metod är att föredra om det är en trång plats man ska in på eller om man förtöjer längs med en kortare båt.

Långsides med motorbåt utan roder

Med en motorbåt där man kan vrida motorn (utombordare) eller vredet kan man köra snett (30-40 grader) in mot kajen. När man är lagom långt ifrån kajen lägger man i back och vrider motorn så att den drar in aktern mot kajen. Ger man lite extra gas stannar båten fort och aktern åker in snabbare. Med lite träning kan denna förtöjning göras mycket elegant och båten stannar då helt parallellt med kajen och man kan med fördel kliva upp på kajen ifrån aktern på båten och börja lägga fast förtöjningslinorna.

Fören in mellan akterstolpar

Kör in båten halvvägs mellan stolparna och stoppa den där. Lägg fast en akterända på varje stolpe som är så korta att båten inte tar i bryggan när de sen sträcks upp. Fortsätt sedan framåt så att akterändarna sträcks upp. När de är sträckta ska fören ännu vara en bit ifrån bryggan. Släpp efter försiktigt på ändarna tills fören ligger lagom nära bryggan. Kliv i land och ordna med förändorna. Först därefter läggs friläge i och motorn stängs av.

Fören in och ankare

Släpp ankaret på lagom avstånd ifrån bryggan. Den delen av ankarlinan som kommer att användas ska vara minst 3 gånger vattendjupet. Håll ankarlinan lätt sträckt då båten körs in mot bryggan så det går att känna att ankaret har fastnat. När fören är nära bryggan läggs ankarlinan fast och förändorna ordnas. När förändorna är på plats läggs friläge i, ankarlinan sträcks upp och därefter stängs motorn av.

Denna typ av förtöjning blir mer komplicerad om det är kraftig sidvind. Då får man försöka hålla fören lagom emot vinden så att när fören blåser ner ändå hamnar där man planerat.

Det går lika bra att backa in och ankra ifrån fören om man vill ha aktern emot bryggan. Var observant på att djupet närmast bryggan är tillräckligt så att inte roder eller propeller tar i botten.

Fören (eller aktern) in och fast akterlina

Kör in till kajen med fören (eller aktern) först. Lägg fast en förända (eller akterända). Ta därefter den fasta akterlinan som är fäst vid bryggan och led den till aktern (eller fören), sträck upp och lägg fast. Komplettera sedan med ytterligare en förända (eller akterända). Först därefter läggs friläge i och motorn stängs av.

Denna typ av förtöjning blir mer komplicerad vid kraftig sidvind.

Mot en Y-bom

Kör in fören längs med Y-bommen. Stanna båten, kliv i land och lägg fast en förända. Lägg därefter i backen så att båten vinklas upp emot Y-bommen. Detta förutsätter att propellerverkan används.

Om man istället backar in och lägger en akterända behöver propellerverkan inte användas då man vinklar upp båten mot Y-bommen.

Mellan två Y-bommar

På väg in mot platsen siktar man lite mer på den Y-bommen som är i lovart (närmast vinden) för att inte riskera att hamna för långt i lä. Ha styrfart hela tiden och bromsa in kraftigt först då båten är en bit in mellan Y-bommarna. Båten kommer då troligen att vrida sig lite på grund av propellerverkan och ta i Y-bommarna.

Vid förtöjning mellan Y-bommar är det inte ovanligt att de två förtöjningstamparna i fören behöver dras akterut för att fästas i Y-bommarna och därigenom hindra båten från att åka in i bryggan. De två aktra förtöjningstamparna måste då dras lite förut och fästas en bit in Y-bommarna för att hindra båten från att åka ut från platsen.

Naturhamnar


Notera att öglorna träs i varandra. [SXK]

I en naturhamn varierar förutsättningarna för förtöjningen stort. Vanligast är att man lägger ett ankare ifrån aktern och sedan kör långsamt in mot land. När man är nära lägger man i back på motorn en kort stund så att båten stannar (eller bromsar genom att hålla fast ankarlinan). En person kliver då i land ifrån fören med en förända som läggs fast vid en bergdubb eller medhavd bergskil. Därefter kompletteras med en andra förända som läggs fast på liknande vis. Avslutningsvis sträcks ankarlinan upp så att båten inte kan gå emot klippan.

Är det många båtar så finns risken att ankarlinorna läggs över varandra vilket kan orsaka viss munterhet, kaos och irritation då båten med ankarlinan underst ska kasta loss.

Är klippan djup och rak kan förtöjning långsides göras även i en naturhamn. Metoden är då exakt densamma som vid långsidesförtöjning mot en kaj.


Felaktigt bruk och skadad bergdubb.

OBS! Görs förtöjningen mot en eller flera bergdubb är det viktigt att öglorna på förtöjningstamparna träs igenom varandra som visas på bilden. Då kan valfri förtöjningstamp läggas loss utan att de andra måste läggas loss samtidigt. Notera att en förtöjningstamp aldrig ska träs igenom ögat på bergdubben. Detta sliter på tampen, riskerar att bergdubben böjs och försvårar för andra att använda dubben samtidigt.

Gästhamnar

Många hamnar erbjuder gästplatser. Då man förtöjt i en gästhamn ska hamnavgift betalas till gästhamnen. Det är detta som gör att de har råd att driva gästhamnen vidare. Många gästhamnar har också toaletter, duschar, tvättmaskiner, grillplatser med mera som gästerna får använda.

Att inte betala hamnavgiften är extremt dåligt beteende och främjar inte båtlivet på något vis; tvärtom!

Tyvärr är många gästhamnar mycket populära och det kan vara mycket trångt i dem redan vid lunchtid då alla är där tidigt för att få en plats.

Utanpå/bredvid annan båt

I gästhamnar förtöjer man ofta utanpå en annan båt och i naturhamnar ofta bredvid en annan båt. Fråga om lov om möjligt innan förtöjning. Be gärna de ombord på den andra båten om hjälp. Det ligger i deras intresse att förtöjningen går smidigt. Fendra av ordentligt i god tid. Om ankare används; Säkerställ att ankarlinorna inte korsas.

Det är en mycket god praxis att då man går över en annan båt så gör man det för om masten/styrhytten. På så vis blir sittbrunnen "privat" område.

Hemmahamnen

I hemmahamnen är det rekommenderat att ha fasta förtöjningstamparna som man lämnar kvar då man kastar loss. Detta underlättar markant förtöjningen då man kommer tillbaka hem. Ha gärna fasta öglor på tamparna eller gör en markering på dem var "rätt längd på dem är" för att ytterligare underlätta förtöjningen.

Bojar


Förtöja mot boj.

Att ha sin hemmaförtöjning vid en boj är inte så vanligt men absolut möjligt. Extra viktigt är då att bojen, bojlinan och bojtyngden inspekteras regelbundet så att de håller även för en storm när båten är förtöjd vid den.

Att förtöja vid en boj görs oftast enklast genom att köra med vinden mot bojen.

I gästhamnar är det desto vanligare att man förtöjer aktern mot en boj och fören mot bryggan. Det underlättar vid losskastningen om förtöjningstampen är så lång att den kan gå från båten, genom öglan på bojen och tillbaka till båten. Då behöver ingen kroka loss en krok eller knyta upp en knop vid losskastningen.

Ute till sjöss i skyddade vikar finns ibland bojar som kan användas istället för att man måste ankra i viken. Detta är enklare och bättre för sjöbotten som då inte skadas av ankare och ankarkätting. Många av dessa bojar förutsätter medlemskap i en båtklubb för att man ska få använda dem. Exempelvis har Svenska Kryssarklubben hundratals sådana bojar utmed Sveriges kuster för de medlemmar som har sin båt registrerad i Kryssarkubbens register. Dessa bojar är dimensionerade för en samlad båtvikt om upp till 8 ton. Flera mindre båtar kan således förtöja vid samma boj.

Förtöj alltid för storm

En bra förtöjning är också gjord för att "klara en storm". Det är väldigt skönt att veta att båten är väl förtöjd även om det blåser upp, vinden vrider eller om det förtöjer en stor båt på ens utsida. Glöm inte att även fendra av för storm.

Vid hårt väder kan med fördel en eller flera av förtöjningslinorna kompletteras med en extra.

Kom ihåg...

Tänk alltid igenom följande punkter innan en förtöjning;

  • Har du planerat förtöjningen och berättat om hur planen ser ut för de andra ombord?
  • Har ni förberett allt? Förtöjningslinor? Fendrar? Båtshake? Stuvat undan saker som kan vara i vägen?
  • Är förtöjningen planerad så den kan genomföras i lugn och ro utan hopp och stress? Om inte; Kan ni planera om så den blir säkrare?
  • Om det inte blir som tänkt; Avbryt, backa ut, planera om eller försök igen. Ta inga onödiga risker.

Fördjupning

Proffstips

  • Lägg inga förtöjningslinor på bryggan, kajen eller någon annan båt. Allt så kallat "slack" i förtöjningslinan ska ligga ombord på den egna båten.
  • Fäst förtöjningslinan i den egna båten, dra den igenom eller runt något på bryggan och sen tillbaka till den egna båten där linan läggs fast. Då kommer "slacket" på den egna båten och förtöjningslinan kan släppas utan att någon behöver hoppa ner på bryggan.
  • Hjälper du någon annan att förtöja? Fråga vad de vill ha hjälp med. Kom inte med råd om du inte får en fråga. De flesta har väldigt svårt att ta emot råd från en okänd vid en förtöjning.

Segla till kaj

Med träning och försiktighet är det speciellt med lite mindre segelbåtar möjligt att segla till kaj. Träna ordentligt först mot bryggor där det finns gott om plats och inga andra båtar. Fendra av ordentligt innan!

Instuderingsfrågor

  1. Vad kallas en förtöjningstamp som går från båtens för och förut?

Facit

  1. Förända.






Hamn full av båtar


Gå till nästa avsnitt.





Forarintyg.se: Läs mer om användarvillkoren och upphovsrätt i avsnittet Introduktion / Upphovsrätt.



Subject:

Här kan du rapportera när du anser att något på aktuell sida behöver rättas, ändras, kompletteras eller tas bort.


Förarintyg - Ett komplett utbildningsmaterial för NFB:s Förarintyg. | KoyMa Utsjöskepparintyg - Ett komplett utbildningsmaterial för NFB:s intyg för långfärdssegling - Utsjöskepparintyg. | KoyMa Astronomisk Navigation - Ett komplett utbildningsmaterial för Astronomisk Navigation.  | KoyMa